“Det finns alltid något man kan göra för patienter med yrsel” sa en lärare till mig i ämnet.

Den vanligaste yrseln är godartad lägesyrsel (Kristallsjukan eller BPPV) och den är behandlingsbar. Därför är det den typ av yrsel och den första diagnosen som utreds vid behandling av yrsel. Andra yrseldiagnoser kräver ytterligare anamnesupptagning och undersökningar för att ställa rätt diagnos. Det är inte alltid lätt. Det är som ett detektivarbete och första besöket brukar därför ta ca en timme.  Många gånger är diagnosen en hypotes som får testas fram genom “Vestibulär rehabilitering” och
hemövningar. Blir man hjälpt, är diagnosen rätt ställd, men ibland tar det lång tid att bli bra från sin yrsel. 

All yrsel väcker mer eller mindre ångest eftersom yrsel ger en känsla av att förlora kontrollen. Ibland kan ångesten i sig förstärka yrselupplevelsen eller till och med skapa yrsel. Ja, det är komplicerat med yrsel men alltid lika spännande att se hur mycket det går att göra för en person som har yrsel. Det finns alltid något man kan göra om man är yr. 

Tillsammans med flera andra fysioterapeuter/sjukgymnaster i Sverige har vi skrivit nya Kliniska riktlinjer för fysioterapi vid yrsel år 2019. Den riktar sig främst till vårdpersonal som arbetar med yrsel och tar upp evidensbaserad vetenskapligt graderad fysioterapibehandling vid olika yrseldiagnoser. Jag har varit medförfattare till hela dokumentet men framför allt till kapitlet om Persisterande Postural Perceptuell Yrsel (PPPY).

​

https://www.fysioterapeuterna.se/globalassets/professionsutveckling/kliniska-riktlinjer/dokument/kliniska-riktlinjer-for-fysioterapi-vid-yrsel.pdf